I lördags, den 11:e mars, var det dags igen för den sjätte upplagan av SciFest sedan 2012 som ägde rum i de moderna och energismarta multihallarna på Fyrishov.

För mig var det allra första gången som jag deltog, så jag såg fram emot det .

SciFest är en vetenskapsfestival, anordnad av Uppsala Universitet och finansierad av Uppsala Kommun samt flera företag i näringslivet, där man försöker att intressera ungdomar för olika grenar inom vetenskap genom experimentering och tillämpningar . Detta görs med hjälp av utställningar, studiegrupper, föreställningar, tävlingar, forskarträffar och föredrag.

Många medverkande i programmet är själva studenter, unga forskare eller innovatörer.

Det fanns också några högteknologiska företag på utställningen.

Dessa aktiviteter är öppna för skolor och gymnasieklasser under torsdagen och fredagen, men öppet för allmänheten på lördagen.

Temat för i år var (R)evolution.

©https://arkiv.gratisuppsala.se

©https://arkiv.gratisuppsala.se

©https://arkiv.gratisuppsala.se

Vid utställningssalarna på entréplan och nedre planen, fanns det utställare från diverse grenar, alltifrån arkeologi, geovetenskap, robottillverkning, biologi, kemi, matematik, fysik till Quadrcopterflygning och många många fler.

©https://arkiv.gratisuppsala.se

©https://arkiv.gratisuppsala.se

En rolig grej var det att göra ett batteri med hjälp av en banan! Självklart var jag tvungen att prova på. Och det fungerade faktiskt. Mitt bananbatteri kunde driva en miniräknare.

©https://arkiv.gratisuppsala.se	©https://arkiv.gratisuppsala.se
©https://arkiv.gratisuppsala.se Duktiga batteriforskare från Ångströmslabbet (Uppsala Universitet) som hjälpte mig

©https://arkiv.gratisuppsala.se Rubiks kuber från Mensa

©https://arkiv.gratisuppsala.se Arktisk forskning

©https://arkiv.gratisuppsala.se Farmakologiska Institutionen (Uppsala Universitet)

Företaget Thermo Fisher Scientific var ett av företagen med bås. Företaget forskar om allergi och immunförsvaret och försöker hitta botemedel mot sjukdomen.

Jag har alltid varit lite skeptisk mot alla sorters allergi som alla påstår sig att ha, nuförtiden. Men efter ett trevligt samtal med företagets representant, måste jag erkänna att jag har fått lära mig mer om ämnet, och är numera lite mindre skeptisk.

Du kan läsa mer om allergier och företagets arbete på http://thermoscientific.com/phadia

 

Scenprogram:

På scenen i B-hallen hade man följande program:

• Fysik- och lasershow

Från Lunds Universitet kom det en gäng unga studenter som tillsammans med sin lärare reste runt i Sverige och i världen, bl. Shanghai, Belgrad, Oslo, Melbourne (Australien), Köpenhamn, Lund och Göteborg.

Syftet är att visa hur kul och magisk fysik är. Det hela avslutades med en häftig och spektakulär föreställning.

För mer information, besök gärna :

http://edu.physics.lu.se

www.facebook.com/physicandlasershow

http://fysikochlasershow.blogspot.se/

 

• Föreläsning om digital arkeologi & Augmented History med arkeologen Dr. Daniel Löwenborg

Arkeologen Dr. Löwenborg vid Uppsala Universitet har tillsammans med andra forskare, flugit över med flygplan eller drönare och läst in gamla Uppsala med hjälp av laser (Stereofotogrammetri). Man har kunnat visa gravar, bosättningar et.c. med hjälp av jämförelse mellan gamla arkivkartor och de moderna flygbilderna.

Man skapar 3-D modeller med hjälp av speciella datorprogram, vilka visar små detaljer som inte kunde ses tidigare.

Nya föremål kan således upptäckas utan att man behöver gräva i marken. En kombination av detaljstudie och faktisk uppgrävning ger dock bästa resultatet.

På Riksantikvarieämbetets hemsida, går det att söka efter Gamla Uppsalas fornminne (Fornsök) (http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/) och även efter andra fornminnen runt om i Sverige.

Ambitionen är att skapa en 3-D modell i dator, där besökaren kan vandra i Uppsalas centrum såsom det såg ut i början av 1500-talet, med hjälp av ”Förstärkt verklighet” (augmented reality, AR). Detta är möjligt i samarbete med programmerare och webbutvecklare.

Syftet är att stärka besöksnäringen i Uppland.

Dr. Löwenborg har även arbetat med fornlämningar i andra länder, bl.a. på staden Labraunda i Turkiet.

FAKTA Fotogrammetri Fotogrammetri är ett teknikområde som avser konsten att göra mätningar av tre-dimensionella positioner hos objekt i världen utifrån två eller flera fotografiska eller digitala bilder. Fotogrammetri används för topografiska kartor, inom arkitektur, inom kriminologi, geologi, deformationsmätningar inom industri och byggande samt inom arkeologi för att snabbt bygga upp kartor över utgrävningsområden. Fotogrammetriska metoder med dess nära relaterade metoder i datorseende används också inom filmproduktion för att sätta samman verkliga bilder med datorgrafik. Stereofotogrammetri Den vanligaste fotogrammetriska metoden, stereofotogrammetri, använder sig av stereobilder, så kallade bildpar, som i regel är tagna med minst 60% övertäckning, eller överlappning, och betraktas i stereo. Stereofotogrammetrin brukar indelas i markfotogrammetri med bilder tagna på marken och flygfotogrammetri, eller stereokartering, med bilder tagna från luften. För att kunna göra noggranna mätningar i bilderna krävs att man känner till kamerans egenskaper, passar in bilderna mot varandra och, om man skall kunna koppla ihop mätningarna till ett koordinatsystem, att man mäter in punkter med kända koordinater. De tre stegen kallas inre orientering, relativ orientering och absolut orientering. Källa : https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotogrammetri

FAKTA Förstärkt verklighet Förstärkt verklighet kan användas till att leda individen till en destination genom att det visas pilar på en telefon som personen följer. Förstärkt verklighet (eller augmented reality, AR) är en live direkt eller indirekt betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Det är relaterat till ett begrepp som kallas mediated reality (medierad verklighet), där en bild av verkligheten ändras (kanske till och med minskar i stället för förstärks) av en dator. Tekniken fungerar genom att öka den nuvarande verklighetsuppfattningen till skillnad från virtuell verklighet som ersätter den verkliga världen med en simulerad. Förstärkt verklighet sker konventionellt i realtid och i semantiska sammanhang med miljöfaktorer, såsom sportresultat på TV under en match. Med hjälp av avancerad AR-teknik (t.ex. genom att tillsätta datorseende och objektigenkänning) blir informationen om den omgivande verkligheten för användaren både interaktiv och digitalt manipulerbar. Information om miljön och dess objekt överläggs på den verkliga världen. Denna information kan vara virtuell eller verklig, t.ex. genom att se annan verklig känd eller uppmätt information såsom elektromagnetiska radiovågor som är överlagrade i exakt position med där de faktiskt är i rymden. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/förstäkt_verklighet

Science slam

Science Slam bestod av flera föredrag om följande ämne:

Dan Blanck från Nordamerikanskastudier vid Universitet berättade om hur amerikaniserad svensken är.

Sverige har alltid haft ett speciellt förhållande till USA. Det har gått upp och ned med åren, men vi har faktiskt påverkats stort vad gäller amerikansk kultur, mode, snabbmat et.c.

Universitetslektor Steffi Burchardt vid Institutionen för geovetenskaper, Mineralogi, petrologi och tektonik berättade om sin forskning om magmakammare som ibland bildas vid vulkanutbrott d.v.s. sidovägar bredvid skorstenen på vulkanen där smält magma kommer ut. Vulkanen ser ut som om den har en bulle vid sig. Hon hoppades att man kunde använda kunskapen för att kunna förutse vulkanutbrott i framtiden, och på så sätt hindra mänskliga förluster.

Professor/specialistläkaren Anna Sarkadi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin/CHAP, berättade om sitt pedagogiska arbete med barn från krigsområden och hur man förstärker familjerelationer.

Genusforskaren och deltidsbrandkvinnan Anneli Häyrén hade föredraget om könsbilder och samhällsförväntningar på pojkar och flickor, som formar oss.

Mattias Hallberg är professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap som bedriver biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet. Han berättade om spännande forskning man har gjort för framtagning av minnesförbättrande läkemedel som kan användas mot Alzheimer.

Mitt intryck från SciFest 2017:

Det var verkligen en fantastisk dag för vetenskapsentusiasten inom mig och jag önskar att det fanns flera tillfällen av sådana sammankomster under årets gång.

Mycket lärorikt.

Adam Winblad

2017-03-13