Ingmar Bergman 100 år

Födelse och uppväxt

Ingmar Bergman föddes på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 14 juli 1918. Vid tiden för Ingmar Bergmans födelse bodde familjen tillfälligt hos Ingmars morföräldrar på Trädgårdsgatan 12 i Uppsala. Till denna plats skulle Ingmar Bergman återkomma flera gånger.

Fadern var präst och tillträdde strax efter Ingmars födelse en tjänst i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, där han så småningom blev kyrkoherde. Ingmar Bergman hade en äldre bror och en yngre syster. Framför allt faderns stränga och konfliktfyllda religiositet skulle sätta starka spår i Bergmans produktion.

Bergman i Uppsala

Under sin uppväxt vistades Ingmar Bergman i flera perioder hos sin mormor i Uppsala. Mormodern var änka och bodde tillsammans med sin hushållerska i en något överdimensionerad våning på Trädgårdsgatan. Mormodern uppskattade att gå på bio och tog med barnet Ingmar till Slottsbiografen på Nedre Slottsgatan. Förutom de rörliga bilderna fick han också se projektorena och rullarna i maskinistens rum. Enligt Bergman själv väckte visningarna på Slottsbiografen en stor fascination inför filmen, det som kom att bli hans viktigaste konstnärliga uttrycksmedel. Till detta återkom han i intervjuer och inte minst i memoarboken Laterna Magica från 1987.

”För mig var den stora (kanske inte så stora) våningen vid den tysta Trädgårdsgatan inbegreppet av trygghet och magi. De många klockorna mätte tiden, solljuset vandrade över mattornas gröna oändlighet. Brasorna i kakelugnarna doftade, det dånade i skorstensröret och luckorna klirrade. Ibland passerade en släde med bjällror nere på gatan. Domkyrkan ringde till gudstjänst eller begravning. Morgon och kväll hördes Gunillaklockan, sprött och avlägset.” ^[1]

Bergman kom också att åtminstone ett par gånger använda Uppsala som inspelningsort för sina filmer. Mest berömda är Uppsala-scenerna i den Oscarbelönade storfilmen Fanny och Alexander (1982).

Bergmans verk

Bergman började som teaterregissör, något han skulle fortsätta med vid sidan av filmen under resten av sin karriär. Hans första insats på filmens område kom när han skrev manus till Hets (1944), i regi av Alf Sjöberg. Den räknas i dag som en klassiker. Två år senare gjorde han själv debut som filmregissör, till en början med högst blandad framgång. Med filmer som Det sjunde inseglet och Smultronstället (båda från 1957) började Bergman etablera sig som ett världsnamn inom filmkonsten. Jungfrukällan från 1960 blev den första av Bergmans filmer som vann en Oscar. Han verkade huvudsakligen i Sverige, men under några års exil kom han även att göra film i dåvarande Västtyskland.

Ingmar Bergman gjorde sin sista insats som regissör för bioduken med Fanny och Alexander 1982, men kom att fortsätta vara verksam som manusförfattare och regissör av teater och tv-dramatik in på den här sidan millennieskiftet. Ingmar Bergman avled på Fårö 2007, 89 år gammal.

Bergmanåret i Uppsala

Under 2018 uppmärksammas 100-årsminnet av Bergmans födelse med en lång rad evenemang på många platser, inte minst i Uppsala. Bland annat kommer hans arbete vara temat för den sjätte upplagan av ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala 1-18 november, då diverse ljuskonstverk lyser upp i novembermörkret. För fler tips om fler evenemang med Bergman-tema, följ evenemangssidor som denna!

 

Av: Tobias L. 2018-09-10

 

1. – Laterna Magica s. 25-26 av Ingmar Bergman (1987)
2. – Bild (byst): Staszek Szybki Jest (CC-BY-SA)
3. – Logo: ingmarbergman.se

 

---

Läs mer om Ingmar Bergman och Bergmanåret

Bergmanåret i Uppsala | Ingmar Bergman