Gösta Knutsson – en sagofarbror och så mycket mer

 

Text: Ingmarie Öberg och A. Taxén
Publicerad: 2019-10-11

 

Gösta Knutssons älskade “kattaktärer” i böckerna om Pelle Svanslös fyller 80 år i bokform lagom till julen 2019, men vem var mannen bakom böckerna?

Gösta Knutsson föddes den 12 oktober 1908 i Stockholm som Gösta Lars August Johansson, son till Knut Johansson och Julie Augusta Askerberg. Han växte upp i ett välbärgat, musikaliskt bildat hem med två systrar vid sin sida.

Hans ena syster lärde honom att läsa redan som fyraåring då hon tyckte det var skamligt att ha en bror som var analfabet. Så föddes hans livslånga kärlek till det skrivna ordet. Som barn läste han mycket, bland annat Alice i Underlandet och alla böckerna i barnbiblioteket Saga, en svensk utgivning av barn- och ungdomslitteratur mellan 1899 och 1954. Han fastnade tidigt för skrivandet och redan innan han började skolan gjorde han tidningar till familjen och släkten. 

Gösta i Uppsala

Gösta Knutssons högre studier tog honom från Stockholm till Uppsala och Uppsala Universitet med ambitionen att bli lärare eller bibliotekarie.

1931 tog han, 23 år gammal, sin filosofie magisterexamen i latin och klassisk fornkunskap vid universitetet. Sedan tidigare hade han en filosofie kandidatexamen i nordiska språk, religionshistoria och grekiska. Det var först efter filosofie kandidatexamen som han tog efternamnet Knutsson; namnet tog han efter sin far, som hette Knut i förnamn, i enlighet med gammal namntradition.

Parallellt med studierna engagerade han sig mycket i studentlivet. Under sin studietid var Gösta Knutsson förste kurator på Stockholms nation och blev därefter studentkårens ordförande under två år med start 1936. 

Det var genom ordförandeposten som Gösta kom i kontakt med radion. Radiotjänst, som 1957 bytte namn till Sveriges Radio, behövde en uppsalarapportör och ansåg att kårordföranden borde vara nog insatt. Uppdraget var bland annat att sända nyheter från professorsinstallationer och valborgsfirande i Uppsala från en mindre studio i universitetshuset. 

Vad var det som gjorde att en man började skriva barnböcker?

Gösta Knutsson själv ville göra ett barnprogram och när han accepterade förfrågan från Radiotjänst 1936 så var det mot att han i gengäld fick göra ett program för barn. I februari 1937 sändes det första programmet: Katten Svanslös på äventyr där han läste upp sina egna berättelser, berättelser som han dittills endast berättat för sina systerdöttrar. Succén var omedelbar.

Först lagom till julen 1939 kom den första boken om Pelle ut; Pelle Svanslös på äventyr. 

Akademiska världen i Uppsala kom att undra hur en person som spikrakt tagit sina examina började skriva böcker om katter, taxar, hästar med mera. Hur kunde han, till synes utan alltför stor ansträngning, finna ett språk och en stil som genast anammades av barn?

Pelles motsvarighet i verkligheten fanns i Småland där Gösta Knutsson tillbringat sin ungdoms somrar. Som 14-åring fick han där en sommarkatt, vars svans en råtta hade bitit av… När sommaren var över lämnades katten åt sitt öde på landet, något som Gösta Knutsson ångrade hela livet. Kanske var böckerna om Pelle Svanslös ett försök att sona för detta och att hedra den högt älskade katten. 

Bakom de andra katterna i böckerna döljer sig verkliga personer sådana som Gösta Knutsson kände väl. Han tänkte att medan barnen fick historierna om Pelle upplästa för sig så kunde den vuxne roa sig med att lista ut vilka människor som dolde sig bakom katterna var. Totalt skrev Knutsson 14 böcker om Pelle. 

Gösta Knutsson skrev även en rad andra böcker, bland annat böckerna om Nalle Lufs och Kurre Smack. Han gav också ut flera böcker med frågor och knep och knåp av olika slag. Själv tyckte Gösta bäst om Pigge Lunk som gavs ut 1958.

Göstas spår i radion

När Gösta efter två år klev ned från posten som ordförande i studentkåren hade han redan fastnat så för arbetet vid radion och tagit plats i lyssnarnas hjärtan att han var ovillig att ta avsked. Efter korrespondens fick han behålla sitt uppdrag vid radion och blev där kvar ända fram till 1969. 

Under sina år vid radion lanserade Gösta Knutsson bland annat 1938 frågesporten i Sverige. Programmet hette Vem vet vad och presenterades som en lättsam tävling i allmänbildning. Det första programmet var en match mellan lag från Stockholms nation och Göteborgs nation vid Uppsala universitet. 

I radion gick han vidare med programidéer som Knepiga klubben, där Uppsala akademiker tog sig an olika trixiga frågor. Med Oförberedda talares klubb, sjösatte han en föregångare till den populära långköraren På minuten. Redan under det första frågesportprogrammet satt Ejnar Haglund i publiken och kom att bli en ständig följeslagare till Knutsson.

Gösta deltog även under flera år under 1960- och 1970-talet i det populära programmet Sommar; totalt blev det 12 stycken sommarprogram. 

Gösta spår i media

Med skrivandet och studentlivet nära hjärtat var Gösta Knutsson mellan 1940–1942 redaktör för studenttidningen Ergo, en tidning som finns kvar än idag. Gösta Knutsson tog där så stark ställning mot Hitler och kriget att han till slut avskedades från sin post.

Mellan 1953 och 1959 utgavs en serietidning kallad Tuff och Tuss med Knutsson som redaktör till och med 1958. Det var den första svenska serietidningen riktad till mindre barn och den kom till som ett alternativ till de ofta kritiserade serietidningar som då fanns.

Mindre känt är att han medverkade i flera filmer, som statist och i mindre roller, bland annat som student i Hon dansade en sommar, från 1951. Under krigsåren turnerade Ejnar Haglund och Gösta Knutsson runt i landet och gjorde bland annat välgörenhetsframträdanden till förmån för Finlandshjälpen. 

Gösta – bortom de egna karaktärerna

Gösta Knutssons arbetade även som översättare. Först av Lewis Carrolls böcker om Alice som i Knutssons översättning gavs ut 1945 med titeln Alice i Sagolandet och Bakom spegeln. Böcker som tillhört hans barndoms favoriter.

Därefter och fram till 1972 översatte han långt över tvåhundra barnböcker, varav de flesta ingick i Folket i Bilds serie Gyllene böcker. Från 1957 gjorde han ofta sina översättningar tillsammans med hustrun Erna. Hon var dotter till författaren och advokaten Uno Eng och de hade gift sig 1947. Ganska snart blev även hon översättare i sin egen rätt.

I Folket i Bilds serie utkom också en rad av Walt Disneys stjärnböcker i Knutssons översättning med titlar som innehöll namn som Kalle Anka, Peter Pan, Piff och Puff, Pluto, Musse Pigg, Huckleberry Hund, Familjen Flinta, Jan Långben och Farbror Joakim.

Gösta – en föreningarnas man

Gösta Knutsson var en mångsidig man, förutom att han var en radioman, översättare och barnboksförfattare var sången och musiken viktig för honom.

Han var sångare i kören Orphei Drängar, där han även var sekreterare. Han blev senare en upps-katt-ad ordförande för Uppsalas andra stora kör – Allmänna sången. En kör som under hans tid som ordförande öppnades även för kvinnor. 

Knutson blev även antagen som violinist i Akademiska kapellet, som vid den tiden leddes av Hugo Alfvén.

Han var en föreningsman in i själen. Förutom insatserna i Allmänna Sången, OD och Akademiska kapellet ägnade han sig åt den sjungande och dansande föreningen Philochoros. Han var engagerad i Karlfeldtsamfundet, Juvenalorden och hemliga herrklubben SHT. Under sina senaste år intresserade han sig för Rotary, där han blev distriktsguvernör. 

Knutssons varma känsla för djur kom honom att engagera sig i kampen för djurskydd. Han var ordförande i Hundfrämjandet och redaktör för tidskriften Hundjournalen, som han grundat 1965. 

Göstas Knutssons arv

Knutsson avled den 4 april 1973, 64 år gammal, i Uppsala och är idag en av många kända Uppsalapersonligheter som vilar på Uppsala gamla kyrkogård. 

2014 instiftades Pelle Svanslös Våga Vara Snäll-stipendiet som delas ut den 12 oktober varje år, på Gösta Knutssons födelsedag. Stipendiet är på ett prisbasbelopp och delas ut till personer, grupper eller organisationer som på olika sätt har arbetat med att utveckla barns förståelse för allas lika värde. 

Arvet i staden där han levde större delen av sitt liv finns överallt; i föreningarna han förvaltade, i de liv han berörde och de många spår av Pelle Svanslös som finns runt omkring i staden. År efter hans bortgång lever hans många verk vidare i nya generationers hjärtan. 

 

---

På webben: Våga vara snäll-stipendiet
Titta: Gösta Knutsson gästar Söndagsbilagan (1962) | Gösta Knutsson gästar Hylands Hörna (1970) 
Lyssna: Radiomannen Gösta Knutsson

Padel – en lättillgänglig racketsport för barn

Text: Robert Andersson
Karta: A. Taxén
Publicerad på Gratis Uppsala: 2019-10-01

Padel, eller padeltennis som det också kallas, är i skrivande stund en av Sveriges snabbast växande sporter. Sedan 2014 har det nästan oavbrutet tillkommit nya padelhallar runt om i landet och snittet har legat kring två nya hallar i månaden. Men vad är padel och vad är det som gör den så lämplig för barn jämfört med andra sporter?

Även om padel vuxit riktigt snabbt de senaste åren så är det såklart fortfarande ishockey, ridning, innebandy och givetvis fotboll som är de dominerande sporterna för barn och ungdomar. Så lär det också vara en bra tid framöver vilket padelälskare inte direkt är ledsna över. Dels är dessa etablerade sporter extremt sociala och bygger upp en bra förståelse för lagarbete, och dels blir det fler padeltimmar lediga för oss andra på banorna om padeltrenden stagnerar eller börjar avta.

Skämt åsido, det som gör padel så bra för barnfamiljer är att det är väldigt nybörjarvänligt. Till skillnad från tennis, som padel kan liknas med till viss del, är det väldigt enkelt för en förälder utan bollkontroll att vara med och spela med sina barn och således ta en aktiv roll sina egna barns sportutövande utveckling.

Okej, padel är nybörjarvänligt, men vad är padel?

Padeltennis är en blandning mellan tennis och squash

Kort sagt skulle man kunna säga att padel, eller padeltennis, är en slags blandning mellan tennis och squash. Tennisliknelsen grundar sig i poängräkningen, spel över nät och linjerna på padelbanan. Squashliknelsen grundar sig i slagen mot väggarna.

I padel spelar man alltså som på en inglasad tennisplan (något mindre) där du får använda glasväggarna i spelet. Det viktiga är dock att inte träffa glaset på motståndarens sida innan bollen först nuddat planen. När man ska returnera en boll från motståndaren får man dock första valla den i en glasvägg på sin egna sida först. På så sätt blir kraftfulla slag mindre viktiga i spelet och alla på planen får mer tid på sig att både hinna till bollen och besluta sig för var man tänker slå över den på motståndarens planhalva.

Padelregler

Padel spelas nästan helt utan domare. Det är en gentlemannasport i det avseendet där ärlighet och rent spel tas på största allvar.

Padeltennis spelas alltid två-mot-två, eller i dubbel som det också kan kallas. Poängen räknas som i tennis: 0, 15, 30, 40, game, set, match. Ett set är sex game och man måste vinna med två game. Vid 6-6 spelas ett kort tiebreak där varje boll ger en poäng och där det är först till 7 som gäller. Även i tiebreak måste man vinna med två poäng.

Serven – Serven måste genomföras med ett underarmsslag. Detta är ytterligare en detalj som gör det lättare för nybörjare att kunna hävda sig på padelbanan. De bästa padelspelarna kan förstås få till riktigt ordentliga rökare, men då är vi på World Padel Tour-nivå. Serven sker diagonalt över spelplanen och måste landa i eller på linjen av motståndarens serveruta. Längs med långsidorna utgörs väggarna av spelbart glas närmast kortsidan och av ett galler i mitten. Om serven slår i gallret efter studs i serverutan räknas den som ute och du får serva en andraserve. Serven får dock studsa i valfri glasvägg så länge bollen landar i serverutan först.

Glasväggarna – Det som gör padel extra speciellt är plexiglasväggarna. Dessa väggar kan användas i spelet när som helst och gör det lättare att hålla bollen i spel. Om motståndaren slår en hård och snabb boll mot dig kan du låta den studsa i den bakre väggen och vänta på att den kommer tillbaka till dig innan du slår tillbaka till motståndarens planhalva. Se bara till att bollen inte studsar fler än en gång på din planhalva.

Vid något annat tillfälle kanske du befinner dig i en situation där du är felvänd och har ryggen mot nätet. I det här fallet kan du lugnt och sansat valla bollen mot valfri glasvägg på din sida av planen innan den dimper ned på motståndarens sida.

Mer än så här behöver man inte veta för att börja spela padel.

Är padel en dyr sport?

Padel är i dagsläget en sport vars kostnader kan liknas med både fotboll och tennis. Den utrustning som behövs för att spela padel är ett par ändamålsriktiga padelskor, padelbollar och padelracket.

Padelskor håller minst en säsong om man spelar en gång i veckan med sommaruppehåll, och ett padelracket kan hålla i ett par år beroende på hur väl man tar hand om det.

Padelracket – Det dyraste inköpet du behöver göra för att spela padel är själva padelracketen. Som det nämnts tidigare är det förmodligen det billigaste inköpet över tid i och med att det den delen av utrustningen som håller längst. Om man tar hand om den.

Att välja padelracket som nybörjare kan vara bland det svåraste som finns. Det finns en rad olika variabler och parametrar som gör racketarna helt olika från varandra och det är inte något man ska ignorera. Padelrackets balanspunkt, vikt och form är viktiga variabler att ta med i beslutandet om ett nytt racket.

Det finns många olika rackettillverkare på marknaden idag. Vissa är kända varumärken från andra racketsporter såsom Wilson, Babolat, Head och Adidas, medan andra är mer specifikt inriktade på padel såsom Nox, Bullpadel och Just Ten. Priserna och kvalitéerna skiftar kraftigt oavsett märke och vill man vara säker på att man får ett stadigt racket med lång livslängd får man räkna med att det kommer kosta mellan 1000 – 3000 kr.

Köp smart

För nybörjare och framförallt barnfamiljer kan 2000 kronors-racketar vara lite av en no-go-zon som i sin tur kan leda till att man börjar snegla på de stora sportbutikernas budgetmärken. Det kan man för all del göra, men då ska man vara beredd på att de kan gå sönder ganska snabbt.
Det finns dock några knep som man kan ta till för att få tag i högkvalitativa padelrackets utan att behöva lägga ut en förmögenhet:

1. Hyr padelracket i padelhallen – Det här är ett bra alternativ när man är i färd med att upptäcka sporten. Detta blir dock väldigt dyrt i längden, spelar ni en gång i veckan kommer ni ha “köpt” flertalet racketar vid årets slut.
2. Fynda på realisationer – Det kommer nya versioner av nästan alla racketmodeller inför varje säsong och då ska den gamla versionen fasas ut. Det här är ett ypperligt tillfälle att skaffa sig ett högkvalitativt padelracket till ett överkomligt pris. Här kan du hålla utkik efter bra padelracket reor.
3. Köp på andrahandsmarknaden – Det har redan börjat komma en andrahandsmarknad för begagnade padelrackets på nätet. Har du tur hittar du riktigt högkvalitativa racketar i bra skick till ett riktigt lågt pris.

Padelbollar – Padelbollar är tryckförsedda i innandömet, precis som tennisbollar, som naturligt blir sämre vid spel. Padelbollar kommer du behöva köpa många av, tyvärr.

Padelskor – Priset på padelskor ligger på samma nivå som löparskor, fotbollsskor och tennisskor. Faktum är att man kan spara lite pengar genom att köpa grusskor för tennis. Sulan på dessa skor är precis som sulan på padelskor och blir således lika ändamålsriktiga. Skor är bland det viktigaste i den här sporten. I och med tvära riktningsförändringar och det konstgräsliknande underlaget padel spelas på finns det alltid en överhängande risk för skador. Ta inte en “genväg” genom att köpa billiga skor eller använda gamla löparskor eller liknande. Tänk efter före.

Padel för barn i Uppsala

Som med så mycket annat ligger Uppsala även i framkant när det kommer till padel. Trots att padel egentligen bara funnits i Sverige i ca 5 år har det redan hunnit utvecklas en rad olika padelverksamheter. Både Upsala Tennisklubb, UTK, USIF i Rosendal och Uppsala Padelcenter i Fyrislund och Librobäck erbjuder barn- och ungdomsverksamhet i padel. Kurserna och terminerna varierar, likaså åldersgränserna. Åldersgränserna ligger dock från ca 7 år och uppåt.

Det brukar också anordnas regelbundna turneringar, läger och intensivkurser under terminerna och sommarläger och liknande under sommarlovet.

Föräldrar som också vill spela padel

Blir man drabbad av padelfeber som vuxen finns goda möjligheter att spela padel i högintensiva och roliga korpenserier i olika nivåer, ta intensivkurser och åka på padelweekends till Europas padelcentrum nummer ett, det vill säga Spanien.

Sugen på att prova?

Nedan finner du en karta med padelbanor som idag finns att spela på. Klicka på markeringen för att se kontaktinformation till platserna eller använd länkarna nedanför kartan för att komma till deras hemsidor. (Externa länkar öppnas i ett nytt fönster/flik.)

Uppsala Padelcenter | Upsala Tennisklubb | USIF | Enköpings Tennisklubb | Enköping Padel Arena | Långtora Padel & Tennis | Knivsta Padel & Fys | Grisslehamns Tennisklubb & Padel | Norrtälje padelcenter | Roslagens GK | Öregrunds GK 

Kartan är senast uppdaterad 2019-07-17